Tripnets fjärde och sista kunskapsfrukost för året bestod traditionsenligt av en trendspaning inför framtiden. Lika självklart som att vi avslutar året med att blicka framåt är det att vi bjuder in Hans Werner, VD på Radar, för att hjälpa oss med detta.
Efter en god frukost och möjlighet att träffa andra i branschen sjönk vi alla ner i Bergakungens sköna biofåtöljer för att inhämta kunskap om framtiden – något som brukar vara årets höjdpunkt, konstaterade Tripnets VD Ulf Persson. Han hälsade oss hjärtligt välkomna till dagens kunskapsfrukost och lämnade sedan över ordet.
State of the Nation tidigare år
Analysföretaget Radar gör årligen en framtidsspaning kallad State of the Nation, och som många gånger historiskt har stämt överens med det verkliga utfallet.
– 2017 förutspådde vi en rätt stor förändring i branschen. Vi sa då att en tredjedel av alla konsultleverantörer inte kommer finnas kvar. De kommer byta namn eller sluta existera. Vi fick rätt, men fel. Vi var alldeles för försiktiga, förklarar Hans Werner. I dag har nästan 90 procent drabbats av den här konsolideringsvågen.
Även den prognos som släpptes 2019 om att teknik, energi och kompetens kommer bli de nya slagfälten samt prognosen 2020, som förutspådde en global komponentbrist, har slagit in. Det är därför inte märkligt att så många sett fram emot den här dagen.
Årets framtidsspaning utgår från fyra områden; geopolitik, omvärldspåverkan, IT-verksamhet och centrala teman - alla dessa är faktorer som påverkar verksamheten.
Konflikter runt om i världen
Något som har stora konsekvenser för oss i Sverige är de konflikter som pågår runt om i världen, där Rysslands invasion av Ukraina är självklar att nämna.
– På ena sidan står Ryssland som aggressivt angripit ett land i Europa, Ukraina, och på andra sidan står USA med amerikansk krigsmateriel. Vi i västvärlden hjälper till med så mycket materiel och kunskap vi kan, konstaterar Hans Werner.
Att Kina förnyat sitt anspråk på Taiwan är också något att beakta. Enligt Kinas ledare ska länderna vara återförenade senast år 2049 vilket har stor effekt, inte minst för vår supply-chain och vår relation till andra länder. Dessa är två anledningar till att det geopolitiska läget just nu oerhört ansträngt.
Teknik, energi och kompetens – viktiga slagfält i dag
När geopolitik är på agendan är det naturligt att anknyta till Radars tidigare prognos om att teknik, energi och kompetens kommer vara oerhört viktigt.
– Varför är teknik så viktigt, frågar Hans Werner retoriskt.
Den digitalisering som sker för verksamheter, både i Sverige och globalt, är självklart en viktig anledning. I den digitala världen består samhället av flöden – alla relationer, alla transaktioner och all data är flöden. Makten hamnar därför hos den som sitter på tekniken för att möjliggöra dessa flöden, som t ex datacenterteknik och 5G, eller för att bearbeta flöden såsom AI och molntjänster. Inom teknikområdet står återigen stormakt mot stormakt – Kina mot USA.
– Kina är dominanta när det gäller artificiell intelligens. USA är dominanta när det gäller molntjänster. Här tävlar man just nu om marknadsdominans – det handlar om att möjliggöra, kontrollera och manipulera digitala verksamheter i framtiden. Det är viktigt att fatta rätt typ av partnerskap, fastslår Hans Werner.
En annan viktig fråga just nu är energi. Det är där vi bedriver realpolitik och säkerhetspolitik i dag. Det energisystem vi har i Europa består av en mängd flöden som kopplats samman till en enda energimarknad, vilket gör oss oerhört känsliga.
– Vi kan utgå ifrån att Ryssland spelar sitt sista och starkaste energikort den absolut kallaste dagen i Europa, när våra gaslager börjat tömmas, siar Hans Werner. Det kommer med största sannolikhet inte handla om att strypa flöden eller spränga någon pipeline och förstöra för sig själv, utan snarare om påverkan och manipulation av energisystem.
Genom att slå ut energiinfrastrukturen i de länder som är mest naiva kan hela Europa hindras från att effektivt försörjas med energi. Med denna syn är det inte osannolikt att Sverige kan hamna i skottlinjen då vi är relativt blåögda samt har en infrastruktur som är förhållandevis känslig och möjlig att slå ut.
Vi har även ett tredje slagfältet: kompetens. Sverige är en av världens tre mest innovativa länder och ett land där riskkapital flödar till startup-bolag. Tack vare vår förmåga att ta in ny teknik i nya verksamheter väljer människor att flytta hit, till och med från högteknologiska platser som Silicon Valley. Att skapa något av den nya tekniken, att bygga Intellectual Property (IP), är något vi svenskar är duktiga på – men vi är också naiva i vårt samarbete med andra länder.
– Vi vill otroligt gärna komma in på världens största marknad, Kina, och för att göra detta skriver vi på avtal om att använda deras kommunikationsprotokoll, brandväggar och teknik. Vi tar hit busslaster med gästforskare som vi släpper in i vårt innersta för att komma åt deras kompetens, men också för att jobba med vår IP. Allt det här leder till en enorm risk, förklarar Hans Werner. Kina har som ekonomisk tillväxtmodell att stjäla från andra länder och detta är statligt kontrollerat. Naivitet inom kompetensområdet kan stå oss dyrt.
Radars framtidsspaning från 2019, att den som kontrollerar teknik, energi och kompetens kommer kunna dominera i sin bransch eller som land, verkar därmed vara fullt relevant i dag.
Brist på energi, råvaror och komponenter
Sverige är ett litet land som är extremt omvärldsberoende. Vi är känsliga och påverkbara eftersom vi lever mycket på export. Fyra viktiga områden att titta på när det gäller omvärldspåverkan är råvaror, inflation, recession och, återigen, energi.
Europa behövde tidigare 158 miljarder kubikmeter gas, vilket motsvarar volymen i mer än 2000 miljarder badkar, varje år för att skapa den energimix som krävs. Det var då även Ryssland som stod för 32 procent av vår totala energimix. Genom att vi numer importerar gas från fler länder har vi lyckats minska behovet av rysk energi till 20 procent, men vi är fortfarande starkt beroende.
– Det intressanta är att vi sitter fast i ett politiskt skapat marknadssystem för energisektorn som gör att de där 20 procenten sätter priset för 100 procent av energimarknaden, påpekar Hans Werner
Vårt nuvarande marknadssystem innebär att 70 procent av den energi som produceras måste släppas ut på marknaden, och det är den marknaden som sätter priset internationellt. Detta gör att länder som har ett överskott, som t ex Sverige och Norge, drabbas av systemet.
På det sätt vi handlar internationellt i dag blir det tydligt när något händer runt om i världen. Utbudet i våra svenska mataffärer påverkas av att Ukraina inte längre kan exportera konstgödsel i samma utsträckning och straffsanktionerna mot Ryssland leder bland annat till brist på vinterdäck. De globala sanktionerna på olja, både gentemot Ryssland och gentemot Iran, innebär i synnerhet stora konsekvenser för länder runt om i världen. En annan bristvara som har stora konsekvenser för vår högteknologiska industri är bristen på chip. TSMC producerar i dag 60 procent av alla chip i hela världen, men alternativa produktionssiter håller på att etableras utanför Taiwan, med tanke på Kinas anspråk på landet. 2024 beräknas produktionen vara i gång även i USA och i Europa.
– Komponentbristen kommer vi ha med oss in 2023 och 2024, så räkna inte med en snabb lösning. En effekt av situationen är att vi bland annat kommer se att fordonsindustrin blir chipproducenter i stället för att köpa chip från andra, berättar Hans Werner. Ni kan räkna med en långsiktig effekt på komponentssidan, som självklart kommer försätta slå mot priserna.
Det ekonomiska läget
Varken förra regeringen, nuvarande regering, Konjunkturinstitutet eller Riksbanken har varit särskilt behjälpliga med att förhindra inflationen, då de prognoser som har lämnats har slagit helt fel och varit extremt optimistiska. Radar valde tidigt att i stället titta på PPI (produktionsprisindex), det vill säga hur mycket kostnaderna för produktion har påverkats. Under ett års tid i Sverige har PPI ökat med 25,8 procent, vilket gör att man vill ta ut kompensation på 25–26 procent vid varje växling i värdekedjan. Radars tidigare prognos på 12 procents inflation under 2022 verkar stämma bättre överens med utfallet än det många andra förutspått.
– Om man tittar på 2023 så kommer det inte hända något mirakel. Inflationen kommer fortsätta att ligga kvar stark in i Q2 2023. Vi kommer ha med oss 7–8 procents inflation fortsättningsvis, förutspår Hans Werner. Den kommer inte enbart vara driven av energiområdet, utan även av lönekompensation och att alla avtal uppindexeras med 10–12 procent.
Inflationen är geopolitiskt skapad och drivs av bland annat politik, brister i värdekedjan och krig. För att dämpa inflationen använder vi ränta som motmedel, men detta är ett extremt trubbigt medel som inte fungerar fullt ut. Med hög ränta blir kapital dyrare och efterfrågan sjunker eftersom köpare blir mer försiktiga. Riksbanken har sitt nästa möte den 23 november och det är lika stor sannolikhet att de ska säga 75 punkters höjning som att de ska säga 100 punkters höjning.
– De flesta förståsigpåare säger 75 punkter och sen fortsatt höjning Q1 2023. Lånat kapital har blivit fyra gånger så dyrt Q1 2023 som det var Q1 2022, konstaterar Hans Werner. Kapital kommer börja kosta pengar på ett helt nytt sätt, både för oss som hushåll och i våra verksamheter.
Radar kom tidigt till insikt att vi kommer backa in i 2023 och att det blir recession i Sverige. Vår ekonomi kommer vara icke-tillväxande och enligt EU:s prognos har vi rent utav Europas lägsta ekonomiska tillväxt nästa år. Allt ser dock inte mörkt ut då vi har en regering som har möjlighet att stimulera den svenska ekonomin på ett sätt som få andra europeiska länder har. Detta beror på att vi under pandemin inte lånade i samma omfattning som andra länder gjorde.
Vinnare och förlorare
I detta scenario finns det inte bara förlorare – det finns även vinnare. För de som är aktiva på aktiemarknaden i dag är det smart att leta efter verksamheter med en hög digitaliserings- och automatiseringsgrad, oavsett vilken bransch de tillhör, eftersom de kommer vara mer lönsamma än konkurrenterna. Verksamheter med låg energikostnadsandel av sin totala förädling och/eller med få steg i sin värdekedja hör också till vinnarna.
Verksamheter som inte har möjligheten att satsa på automatisering och digitalisering, eller som väljer att inte göra det, blir förlorare. Även de som har hög andel energi i sin förädling eller som har många steg i värdekedjan går förlorande ur striden. De som är väldigt beroende av konsumentmarknaden tillhör också förlorarna, eftersom konsumenterna kommer bli försiktigare och välja att hålla i sina pengar.
– Vinnare och förlorare kommer separeras genom förmågan att hantera den digitala möjligheten just nu. Detta innebär att IT och teknik kommer att öka i efterfråga och öka i vikt i alla branscher, meddelar Hans Werner. IT- och teknikområdet kommer därför inte att drabbas i samma omfattning som andra områden när det gäller efterfrågan.
IT-verksamhetens budget
Av flera skäl är det nu svårare än någonsin för IT-verksamheten att budgetera, planera och genomföra. Nästa år ökar IT-budgetarna i Sverige otroligt försiktigt, endast 0,7 procent.
– Det finns en liten uppsida på de där 0,7 procenten. Regeringen bestämde sig nyligen för att ge kommuner ökade statliga bidrag, vilket inte fanns med i den initiala budgetprocessen. Offentlig sektor kommer bli lite mer försörjda med möjligheter, uppger Hans Werner.
Verksamheterna, vilka ligger utanför IT-budgeten, kommer utnyttja möjligheten att spara och med hjälp av IT och teknik minska sina kostnader. Den här förflyttningen innebär en jättestark tillväxt, 7,6 procent 2023 för att sedan bli 5,7 procent 2024. Under nästa år kommer 4,9 nya miljarder kronor in i IT-systemet och året därpå kommer ytterligare 4,3 miljarder kronor.
Med denna information är det dock viktigt att ha med sig att alla dessa pengar inte går att släppa ut till leverantörsledet. Den interna kostnadsmassan för en IT- verksamhet kommer att öka med 3–4 procent, vilket gör att intern handel kommer öka och extern handel därmed måste justeras ner. Hyra, energikostnad och lönekostnader kommer att öka, tillsammans med alla övriga avtal med index.
– Pengar kostar. Capex (kapitalutgifter) kommer bli dyrare och därmed också Opex (driftskostnader). Alla leverantörer kommer att söka kompensation, ponerar Hans Werner.
Centrala teman 2023
För en IT-verksamhet kommer centrala teman för 2023 vara att hantera kostnadsläget, hantera kommande budgetstörningar och hantera de möjligheter som finns. Det är viktigt att inse att många verksamheter kommer vilja minska sina kostnader som följd av att efterfrågan avmattats. Det kommer komma besparingskrav och därför är det viktigt som IT-ansvarig att ta reda på vad IT kostar i branschen - per omsatt krona eller per budgeterad krona. En annan viktig faktor är hur digital verksamheten är. Om man inte hänger med i digitaliseringen ska IT minska per omsatt krona eller per budgeterad krona För en verksamhet som är lika eller mer digital än övriga verksamheter i branschen bör IT kosta mer och ha mer pengar i sin budget.
Det finns i dag 2000 privatägda datacenter i Sverige med en genomsnittlig utnyttjandegrad på under 35 procent. Då ska man även ha i åtanke att vi har konsoliderat och/eller förflyttat bort ytterligare 300 datacenter under de senaste fem åren. Här finns stora möjlighet att byta till mer kostnads- och energieffektiva produktionsalternativ, tillsammans med en partner.
– Vi har haft publika datacenter där Europa har låst ute de amerikanska leverantörerna för att skydda den interna marknaden och för att skydda vår persondata. Nu har USA trätt in igen på den säkerhetspolitiska arenan i Europa, rapporterar Hans Werner. EU kommer kvittera genom att igen öppna upp för USA industripolitiskt.
Ett exempel på hur detta kommer te sig är att vi kommer omdefiniera och få nya standardavtal inom det publika molntjänsteområdet. Detta är något som Radar förutspår kommer ske relativt snabbt.
Syftet med en indexklausul är att hantera kostnadsökningar som står bortanför en leverantörs kontroll och är en schablonmetod. I en normal ekonomi där inflationen är under två procent fungerar detta hyfsat bra, men i en hyperinflationsekonomi är det en förkastlig metod. Vi kan förvänta oss en uppindexering på 10–14 procent mellan 2022 och 2023 för exakt samma leverans.
– Om man tittar på ett konsultavtal - vad inom ramen är det som har ökat kostnadsmässigt bortanför leverantörens kontroll? Egentligen ingenting, säger Hans Werner. Vi kan även se på leverantörerna av molntjänster som estimerar prisökningar på 20–30 procent för en rak annuitetsmodell. Priset bestäms när avtalet tecknas baserat på dåvarande ränta och livslängd – inget ger rätt att förändra modellen.
Vad ser vi för möjligheter framåt?
Radar ser på möjligheterna som tre efterföljande steg. Det första steget är digitalisering och automatisering som har direkt effekt, exempelvis att kapa något steg i värdekedjan eller förändra sin energikostnad.
Under 2023–2024 kommer nästa steg, då vi vågar satsa igen eftersom vi ser ljuset i tunneln – ekonomin är på väg att vända.
Det tredje steget är när vi kommer till 2025. Då kommer hållbarhet återvända som huvudargument för omställning och digitalisering. Även fram till dess kommer vi fortsätta investera i hållbarhet, men den primära drivkraften kommer vara att bygga bort störningar och risker.
– Om man ska vara en vinnare 2024–2025 så ska man satsa, men man ska också satsa rätt, råder Hans Werner.
Ett mer robust Sverige
Något som inte riktigt alla har insett är att hur indragna och delaktiga Sverige är i det pågående proxykriget samt hur utsatta det gör oss. Vi behöver därför bygga digital suveränitet och kunna hantera digital verksamhetsrisk. På ren svenska: vi behöver satsa på säkerhetsområdet.
– En digitalt satsad krona måste åtföljas av 30 öre satsning på cybersäkerhet för att kunna bygga tillräcklig digital säkerhet och inte öka risken i framtiden, uppskattar Hans Werner. Detta skiljer sig rätt mycket från generella IT-investeringar där 1 kr följs av 5–10 öre inom IT-säkerhetsområdet.
Samhället är beroende av många verksamheter för att upprätthållas. Mat behöver transporteras till människor runt om i landet och vi behöver bankerna för att kunna betala i affären - vår självförsörjningsgrad ligger på fyra procent. De aktörer som satsar på säkerhet säkrar sin verksamhet till nytta för hela samhället. När det gäller infrastrukturell säkerhet kan vi räkna med att se lättnader framöver, då regeringen just nu tittar över hur Sverige kan byggas till att bli mer robust.
– Vi tror på en omdefiniering av USA, uttrycker Hans Werner. President Biden skrev en exekutiv order för fyra veckor sedan om molntjänster och Europa. Den tillfredsställer vad Europa har krävt, förutom på två punkter. Den ena punkten är massövervakning - NSA tänker fortsätta övervaka Europas medborgare. Den andra punkten är domstolsförfarande.
Dessa två områden återstår att lösa, men när det är gjort finns inga hinder för att ha ett standardavtal mellan USA och Europa som hanterar GDPR och Schrems II-domen från EU-domstolen där regelverket Privacy Shield blev ogiltigförklarat.
Den största risken just nu finns i relationen med Kina och med USA på sättet som saker utvecklas geopolitiskt. För de som vill ha mer tydliga direktiv eller signaler rekommenderar Hans Werner den finska skyddspolisens hemsida (www.supo.fi) där information om hotbilden uttrycks i klartext.
Radars slutsatser
Det geopolitiska läget är oerhört ansträngt - kanske det mest ansträngande läge vi någonsin varit i. Några intressanta aktuella områden att bevaka är följande:
- Kinas, Rysslands, Irans och Nordkoreas försvarsmässiga samarbete - både gällande vapenhandel och ekonomisk hjälp
- BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) - ett ekonomiskt samarbete som gått från ett behov att skapa något tillsammans till att bli ekonomier som försöker expandera och ta över världsherravälde
- Nya länder försöker bryta sig loss – Saudiarabien har fjärmat sig från USA och blivit aktivt uppvaktade av Ryssland, men när Iran nyligen blev aggressiva mot Saudiarabien vände de sig tillbaka till USA för militärt stöd
Vi kan också räkna med att inflationen fortsätter påverka oss lång tid framöver, och inflationsutvecklingen inte börja vända förrän någonstans Q2 2022. Vändningen kommer inte bero på räntan, då den syftar till att försvara kronan och dess värde.
Det kommer inte ske någon realvärdehöjning för IT-budgetarna, men verksamheter kommer behöva mer IT-stöd och teknikstöd för att kunna jobba med sin digitalisering och automatisering.
– Det handlar om att kontrollera teknik och de tekniska partnerskapen. Det handlar om att kontrollera energi och det handlar om att jobba med sin kompetens för att egentligen kunna skapa en position för sig själv, sitt bolag och sitt land, avslutar Hans Werner.
Vad händer framöver?
Den 24 januari 2023 kommer Radar tillbaka till Göteborg för att ge en uppdaterad bild av allt som händer inom IT och Tech. Radar Summit West är en kostnadsfri inspirationsdag fullspäckad med nätverkande, kompetensutveckling, framtidsspaningar och rapportsläpp runt Radars senaste insikter. Läs mer och anmäl dig här!
Den 9 mars är Tripnets nästa kunskapsfrukost inplanerad med fokus på det nya säkerhetsläget och de utmaningar som detta innebär. Ulf Persson och Martin Dohmen kommer då bland annat dela med sig av sina slutsatser kring hot och IT-attacker. Varmt välkommen!
